tungt men lugnt

Att vara sjukskriven är det tråkigaste jag någonsin varit med om. Och att vara i detta skick som jag är i är banne mig ingen roligt. För minsta lilla ansträngning gör magen ont och hårdnar, foglossningen tar död på min rygg och hållning. Aldrig har det varit så tungt fysiskt att hålla huvudet högt. Jösses... jag känner mig förbrukad, kaputt.. som en.. gammal tant! Jag rullar över sängkanten som en badboll för att komma upp ur sängen.

Men det är värt allt.. så fort han vaknar till liv och lever loppan i min mage. Allt det här onda går ju över när han kommit ut. Men det är ruskigt tråkigt att inte få jobba, det saknar jag mest, och min kropp innan det här, så att jag kan köpa fina sommarkläder.

Imorgon ska vi på tillväxtultraljud igen för att se hur han växt, han var ju ganska för liten för sin vecka, hoppas han tjockat på sig lite dom här två veckorna som gått, eller växer i sin egen kurva. Bara han inte stannat upp, eller växer allt för lite.

Jag tillägnar mina dagar mest hos mina föräldrar och syskon medans S är på jobbet... och surpuppar i deras nya fina kök haha.

/ C